den gudomliga i mitt kök

Kökspallen köptes på återvinningscentralen i Helsingfors för tio år sedan, transporterades med cykel till ettan på Vilhelmsbergsgatan och målades med en överbliven lattefärg. De senaste fem-sex åren har den varit en trotjänare vid renoveringar och husbygge men nu hade till och med jag, som inte avstår från skräp, adresserat den till Domargård.

Eller så inte.

Man kokar upp tapetklister av 1 del vetemjöl (gärna ekologisk) och 3-5 delar vatten. Vanligt tapetklister är knappast det giftigaste i den här världen men om man vill pyssla giftfritt med barnen så går vetemjölslimmet att använda till det mesta i stället för Erikeeper.

Sedan tar man någonting, nästan allt går: servietter, tygbitar från gamla utslitna favoritkläder, tidningspapper, planscher, kartor, broschyrer, havregrynspåsar, chokladpapper...

Jag väljer Hufvudstadsblad från 1932 som fått tjäna som vindpapper i mellantaket i nyare delen av gamla huset. Äldsta delen är från 1920-talet och den lite nyare delen är (nu bevisligen) byggd efter 1932. Nu installerade vi ventilationsrör genom taket och blev alltså tvungna att ta bort lite av tidningspappret.

Själva limmandet blir (förutom jättekladdigt) en djupdykning i livet 1932. De gulnade tidningssidorna har lästs av människorna som bodde i vårt hus då. Det börjar mer och mer harma mig att jag inte har gömt en tidning från år 2010 i konstruktionerna i den nyaste tillbyggnaden, för någon att hitta om 79 år vid en ombyggnad eller renovering. Men när jag tänker efter så tror jag att jag kommer åt att sticka in en tidskapsel under vindsgolvet från ventilationsrummet. Har någon ett Hufvudstadsblad från 2010 i sin pappersinsamlinslåda? Kan jag få?

Kronprinsen och kronprinsessan i landstigningsögonblicket.

Det kungliga besöket från Sverige är ordentligt dokumenterat. Allt från sjögångsvarning till vad som prinsessan erbjöds mot sjösjuka och hur besöket förlöpte finns med. Dock fragmenterat. Jag kan endast läsa "Det blir sjögång ... na mina ord - sade kommendören. Och för att lindra rulln ... överräckte han ett fång ... kronprinsessan." Vad kan det ha varit hon fick?

Önskas hyra för 12 månader en välmöblerad villa.

Tyvärr limmade jag en annan text över halva annonsen som fortsatte ungefär så här: "minst 10-12 rum, centralt och med egen strand".

Extra: Johnny Weissmüller undervisar Eder 10 minuter i amerikansk crawl.

Alltså va? Var kan jag anmäla mig?

En biografannons får bästa plats.

FILMEN som alla måste se med den gudomliga GRETA GARBO och den manliga idolen CLARK GABLE "En underbar kvinna - född att älskas - ensam i en värld av män"

Fem lager lack på och kökspallen står redo i mitt nya kök och borde väl klara av åtminstone 10 år till.

Bara köksinredningen saknas och det är här jag har min ateljé för tillfället. Längst till vänster kommer först diskmaskinen sedan två diskhoar, lite lådor, spisen kommer nedanför discokulans stickkontakt, sedan kommer det skåp och ytor runt längs alla tre fönsterväggar. Kylskåp och frys kommer bakom ryggen till höger. Nästan färdigt, tycker jag.

hemma hos strikes back

Midsommarens husvakt verkade trivas hemma hos oss. Koftan är ett loppisfynd från i höstas, är perfekt till min sommaruniform och har ett stort hål i ena armhålan. Väggen bakom husvakten är vår gamla yttervägg som nu är fondvägg i  matsalen.

sitt min vän

Raden av utedass, båttoaletter och puskapissor under midsommarveckoslutet har varit lång och den fick en värdig avslutning på Hommanäs gård.

Café Löfving finns i gårdsbyggnaden och på menyn finns kaffe med dopp, glass och saft. Dessutom kan man köpa hem gårdens saft mm. Vår loppisradar slår en kullebytta när vi anländer men vi klarar av att ta kaffet först.

Om man väljer att sitta inne kan man fundera på namn åt kossor...

...eller beundra den välvalda servisen.

Vi trivs länge i loppisboden som har ett intressant utbud från åtminstone de två senaste århundradena. Smått förvånade kommer vi alla ut tomhänta.

Kolla vilken enorm pelargon! Den lär vara köpt i år men är sju gånger större än min. Nu ska här gödslas!

Och utedasset ja. Det är värt ett besök.

Jäkta inte - sitt min vän

bortglömd vila får du ej igen

om man måste ha kläder

 
... eller accessoarer ...



... så fixar det sig hos Doris och Duke. Både modernt second hand och riktig vintage vackert upplagt, noga sorterat och med rätt pris på varje plagg. Till exempel en unik vintageklänning med en berättelse till kostar mellan 50 och 100 euro. En snygg H&M-klänning kommer med hem för 12 euro.

Paret som äger butiken reser till bland annat Berlin för att handla in kläder men många av de finaste plaggen kommer från Borgåbors garderober. Butiken tar in kunders kläder för att säljas med omsorg. Klädernas berättelser går vidare till kunden och också den som sålde sin favoritklänning får i bästa fall veta en hurdan kund som fastnade för den.

Mode och kläder är inget som jag brinner för men med de här plaggen borde jag klara mig över sommaren.

Zara-klänning till vardag och fest (12 euro) och IVANAhelsinki-topp (22 euro) just because.

Blickfånget hos Doris och Duke är en micmac-klänning från 1970-talet. Alla lär röra vid den men den rätta kroppen har inte hittat dit ännu. Den köptes till och med en gång redan men återvände när den ändå var för liten. Storleken är cirka 32-34, är det dig den väntar på?

retro eller vintage?

Sju rullar gammal papperstapet för sex euro styck avgjorde slutligt tygvalet till fåtöljen. Tack alla som röstat! Men jag väntar ännu på sömmerskan, hon är säkert upptagen med att gräva ner mina rör.

Ingen panik dock. Rummet där tapeten ska hänga innehåller ett kök för tillfället. Vårt nya kök, som installeras i nyaste delen av huset, kommer först någon gång i höst. Då kan vi ta ner gamla köket och göra det till mitt ateljé. Ajo, försök inte hänga med i rumplaceringen i mitt hus. Inte ens alla som har varit här förstår hur allt hänger ihop.

På prislappen stod förbryrllande nog "retrotapetti". Nyproduktion skulle vara retro men när det är gammalt så är det. Vintage snarare.

it's in the details

Härliga kollegor känns. Efter tre veckor borta från kontoret var glädjen stor när jag igen fick träffa kvinnan som gör sig ordning här.

Vid kaffebordet brukar vi planera och rapportera om hur våra stora och små inredningsprojekt framskrider. Både förrådet bak på bilden och sittplatsen har skapats den här våren.

Vita skjortan var ett loppisfynd på Sandudds torg i lördags.

Vissa människor kan kopplas ihop med en färg. Hon är blå. Och har konsten att använda den rätt.

En blå stol.



Bland andra detaljer.

Gunghästen är från mannens släkt, stolen från hennes barndomshem. Den lilla tavlan över röda byrån gav jag när hon fyllde jämna år.

Möbeln som presenteras som den absoluta favoriten i hela huset. Den är blå.

Skåpet är från hennes mammas släkt och tjänar som garderob i ena flickrummet. Dockorna är från en arbetsresa till Rwanda.

Details, details, details...

Mitt i allt, mitt gamla matbord. Det som aldrig var en riktig fullträff hos oss sitter perfekt i ett blåmålat kök.

Ovanför ett gammalt skåp, mot en blåblommig tapet hänger ena dotterns ärvda Wardi. Man bara svimmar.

P.S. Mitt i allt beklagar bildkvaliteten en mörk och regning sommarkväll.

omröstning: tyg till fåtöljen

Minns ni vem vill ha, säg god dag? I morgon kommer sömmerskan hit och tar mått. Men vilket tyg ska fåtöljen få?

Så här röstar du:
rosa: vad fint
blommigt: hoppsan
latte: okej...

Rösta friskt, rösterna är anonyma!

Borde det ändå vara bara vitt, då får ni lov att skriva en kommentar!

teaser: drömslottet

Det här är ett av de vackraste husen jag vet, ett verkligt drömslott. Men när det är barnkalas gör man inte hemma hos. Nästa gång jag blir bjuden lägger jag mitt i allt. Tills dess får ni spegla er i vasen!

ota vuohi taloon

Är man godsägare på ett sånt här ställe så är det ju lite intressant att man vill fira sin födelsedag i en husbil.

Jag ser samma fenomen varje sommar här i grannskapet. En familj med massor med barn och ett enormt och fint hus vid havet hyr eller lånar en husvagn varje sommar, packar in familjen i den och drar iväg nånstans.

Jag kommer osökt att tänka på en bok som vi lånade från bibban för flera år sedan. Det var alltså en barnbok som handlade om en gumma som satt i sin stuga och gnällde över att hon hade trångt.

"Ota vuohi taloon, sanoi vanha viisas Teuvo.
Ota vuohi taloon? Onpas outo neuvo."

Gumman fortsatte gnälla och fick rådet att ta in hönsen, ta in kossan, ta in grisen osv. Teuvos sista råd var att föra ut djuren ur huset. Och då hade gumman inte trångt mera.

Innan vi byggde ut blev vi ibland stressade på den trånga stugan men då kom alltid någon av oss med repliken "Ota vuohi taloon".

Nu är vårt hus större än vad en familj på fyra behöver men vi har ett brännande behov av att inleda semestern i ett tält för tre. Kanske för att få använda repliken "Ota vuohi taloon"?

pientä pintaremonttia

Grannen håller på att renovera lite i sitt kök. Jag har tidigare gett min syn på hur jag tycker att han borde placera köksinredningen och i dag behövde han konsultation i huruvida han ska ha fönstersmygar eller flytta fönstren en sju centimeter inåt. Smygar sade jag, främst för att fönstrena annars blir så djupt i ytterväggen när man ser huset utifrån. Taket väntar på pärlspont.

och lampan förstås

Lite som att glömma att bifoga filerna när man skickar ett e-post. Jag har haft rekordmånga besök här i dag, 181, inte för att jag räknar, men ingen undrar vilken lampa jag yrar om.

Här har ni den, en lite grynig bild som jag hittade i ett e-post. Det säljs ju liknande vita i inredningsbutiken med stort I och K, E, A, men vet någon vad det här är för en lampa?

Lampan hänger alltså i vårt sovrum.

städa inte i onödan

Vid eftermiddagskaffet för ett par dagar sedan märkte jag att min man fick en aha-upplevelse. Han sken upp och frågade "betyder din blogg att du ska städa varje rum nu så att du kan fota dem?"

Hahaa, nejdå. Jag fotade alla rum som jag hann städa innan vi hade gäster för över en vecka sedan. Efter en regnig morgon med kojbygge och kurragömma ser vårt sovrum verkligen inte ut så här i dag.

Tomt och skönt. Alla möbler byts ut när jag hittar bättre på loppis. Nu är det AEKI för hela slanten. Vi har kläderna i ett skilt klädrum så de här lådorna är främst till för att stuva saker i när man snabbstädar och att ställa mors- och farsdagsgåvor på. Taklampan är från ett loppis vid Skeppsbron i Lovisa (20 euro, prutade ner från 50) och sänglampan från ett loppis utanför Billnäs antikmarknad för ganska många år sedan. Sängöverkastet har jag ärvt av evafrantz.blogspot.com.

edit. Lampan jag pratar om finns här.

bloggkryssning till Saltkråkan

Blågikryde, bloggutflykt, bloggkryssning eller bara kryde. Silja Line, Pörtö Line. Potato, potato.

Man hoppar på den gratis förbindelsebåten från Kalkstrand i Sibbo och är genast ute i skärgården. Man ser Nordsjö hamn, vinkar åt Runeberg (igen) och en timme senare anländer man till Saltkråkan.

 

 

Åretomparadiset för några, sommarparadiset för fler och det perfekta utflyktsmålet för resten. Vanligt folk är välkomna till Forststyrelsens och Föreningen Nylands friluftsområden på östra sidan av holmen. Man kan stiga av förbindelsebåten vid Ångbåtsbryggan eller Skolbryggan på västra sidan. Promenaden är passlig, till och med barnvagnsvänlig och är sevärd på alla sätt.

Och vad är en bloggkryssning utan ett spabesök?

Efter att vi kastat vinterpälsen i Finska Viken var det dags att hälsa på hos sjöjungfrun. Hon gav oss saltstänkta skönhetstips.

Och sedan... Tyra mail!

Ni idioter som slänger er sopsäck i sjön. Sätt nu ens roliga meddelanden i era ketchupflaskor.

Ön är inte riktigt gjord för turister, åtminstone ännu. Föreningen Nylands friluftsområde är helt nytt och skyltningen, grillplatserna och sånt är bara i startgroparna ännu. Trots navigator och olika kartor...

... hade vi svårt att hitta till Ångbåtshamnen. Bara så ni vet så yrar navigatorn totalt vid Ångbåtsvägen.

Det ena friluftsområdet är alltså nytt och i Borgåbladet här om dagen oroade sig Pörtös invånare för turistströmmar men konstaterade ändå att friluftsområdet är ett bättre alternativ än att det skulle byggas mera stugor på holmen. Också i presentationen på infosidan sägs "Pirttisaaren asukkaiden ja mökkiläisten rauhan turvaamiseksi on suotavaa, että ulkoilijat pysyttelevät maalla liikkuessaan yhdistyksen ja Metsähallituksen alueilla."

Vi började ha lite bråttom till båten och försökte ta en genväg och hamnade på en privat gård. När där satt en person sa vi snällt att vi är lite bortkomna och borde hitta till Ångbåtshamnen. Som svar fick vi "Nå det är ni verkligen, ni ska ditåt."

Så välkomna till Saltkråkan bara.

På de båtar vi åkte med i dag var vi helt klart de enda turisterna och det nya friluftsområdet verkade vara samtalsämnet på bryggan också.

"Tänk vilken lyx att båten är gratis nuförtiden."
"Synd att sista båten bort går så här tidigt också på sommaren."
"Snart får man väl se om man ens ryms med på den, det börjar snart komma friluftsfolk."
"Nog skulle staten kunna spara på det här och ta betalt för båtresan."

Men snälla vänner, ni har en underbar ö att mysa på. Låt oss komma och traska förbi era paradis, sätt fast upp lite skyltar så att vi hittar till friluftsområdena. Och när ni städar, lägg ut ett litet loppisbord vid er grind, sälj bort överblivna vinbär till oss för 50 cent decilitern eller ordna öppet hus någon gång. Delad glädje är dubbel glädje! Om vi blir riktigt många, ja vem vet, kanske det kommer till en senare båttur om kvällarna också. Helt gratis!

Vi var fem timmar på Pörtö och hann bara med Lerviksudden. Hela Forststyrelsens område blev till nästa gång. Trots den lite tråkiga stämningen på slutet så är Pörtö underbart! Tack Föreningen Nylands friluftsområden och Forststyrelsen!

We will be back, Saltkråkan.