mä panen stereot lujempaa

Jag är sällan helt ensam. Det mesta jag gör och skriver om har barnen också deltagit i. Jag är ju vårdledig, liksom. Barnen är huvudsak för mig, men inte för min blogg. De hänger nu med som stereon i bakgrunden.

Loppistanden började värka illa i morse och det finns ju bara ett sätt att åtgärda det problemet.

 

Nöjda med saldot tittade vi också in i en av Borgås nya ekobutiker som så beskrivande heter Porvoon Ekokauppa. När det gäller mat är jag en marketmänska som äter malet kött, vet inte riktigt vad man ska göra med spelt, sesam och annan superfood. Men jag kunde ju nog fördjupa mig lite i maten.

Butiken på Mannerheimgatan är fin och vi hittar mer att köpa än vad vi behöver för vår utflykt i dag, så vi återkommer när nästa leverans av ekologiska grönsaker anländer. Grattis och lycka till  med butiken! (ett litet minus för att namnet och webben bara är på finska, men jag vet en som kan hjälpa till nån gång)

Vi fortsätter till stora nya lekparken som kommer att ha skuggiga bänkar att sitta på först om 30 år. Därifrån vidare för att leta efter ett pic nic-ställe ja joskus tuntuu kuin joku huutais apua merellä päin.

Sedan packar vi upp både mellanmål och uppköp och inspekterar. Det här är alltid lite scary när man har släppt sig loss på loppis. Vad HAR man riktigt köpt? Men hej, bara fina grejer i dag: helikopter, drickflaska, bok och t-skjorta.

Och så hemmamammans day spa. Jag ska ge också den här mindre gifitiga deodoranten en chans. Jag har testat ganska många olika och de funkar nu sådär. Men doven jag har i dag är nu ingen hit den heller.

Dags att åka hemåt ja mä panen stereot lujempaa.

Barn 1: "Älä hakkaa mua päähän"
Barn 2: "No anna sit tänne se helikopteri"

ja kun mun ikkunan alla ne huutaa tää ei voi olla näin
mä menen takaisin nukkumaan