en smygtitt bakom strandbodarna

Ett av Finlands mest målade eller fotograferade motiv är säkert strandbodarna i Borgå. Nästan varje dag ser man turister stå på rad för att fotografera det välbekanta motivet. För en österbottning i exil som mig kopplas vyn ihop med teckningstimmarna i lågstadiet. Kritasken var prydd med just det här motivet. Efter sex års boende i den här staden var det dags för ett klick i förmiddags.

Vädret var kanske inte det bästa för ett riktigt vackert fotografi.

Alltid när jag nämner att jag bor i Borgå får jag kommentaren "Se Vanha kaupunki on niin ihana". Visst är den det!

Jag kanske har fel, men jag har för mig att de flesta som besöker Gamla stan går upp längs Mellangatan, svänger vid Rådhustorget och går ner längs Ågatan, köper en tesil i någon av inredningsbutikerna för att sedan slå sig ner på ett mysigt café med en kaffe och en runebergstårta. Vad mysigt! Så brukar jag också göra! "Vanha kaupunki on niin ihana!"

Men det lönar sig att gå lite längre in i kvarteren. Man kan fortsätta uppåt längs Mellangatan till Domkyrkan, ta till höger och sedan gå längs Hörngränd, Östra Långatan, Gymnasiegränd, Brobacken för att återvända till Ågatan.

I dag var det dessutom en alldeles speciell dag. Öppna Portar i Gamla stan, stod det i en liten annons i Borgåbladet.

Nu skulle man kunna komma med en lång rad syrendoftande, äppelträdsblommande, sommaregnsfuktiga inredningstidningskommentarer om hur man i all stillhet och nästan i smyg får stiga in i andra människors ingärdade hemliga små världar bara ett stenkast från turistvimlet och drömma sig bort till somriga eftermiddagar med rabarberpaj... Men jag låter bilderna tala för sig själv.

 

Den här porten skulle gärna få stå öppen nästa gång.

Av allt att döma har jag gått rundan just rätt väg. På sista innergården hittar jag det finaste spontana caféet jag någonsin sett.

Här fick jag en nygräddad munk till mitt förmiddagskaffe.

Mycket mycket nöjd stiger jag in i turistvimlet igen. Butikerna tar jag en annan dag.

Solen har tittat fram och efter att ha smygtittat på vad som finns bakom strandbodarna ser de ännu lite finare ut. Vanha Porvoo on niin ihana!