där Högforsen ryker in

"Nå, det är nu ett ställe där man lagar mat på en gammal Högfors som alltid bara ryker in."

"Vi rev allt tills bara stockarna var kvar i bastun."

"Där sitter man mitt i skogen bland myggorna."

Min kompis har inte berättat så jättemycket om ett sommarviste som hon är ingift i på Replot. Under ett par år har jag hunnit bli ganska nyfiken på vad det är för ruckel hon drar sig tillbaka till ibland.

Min man har födelsedag i juli och jag spontankomponerade ihop ett program dagen till ära. Loppisrunda i Vasa, lunch på Strampen och så bjöd jag in oss på eftermiddagskaffe till Replot.

 

Tala om att missförstå.

Jag blev väldigt, väldigt förtjust i tapeten i ena stugan.

Tallrikssamlingen lär härstamma från en skicklig gårdfarihandlare som såg till ingen på Replot blev utan.

I köksstugan står det nyaste loppisfyndet "Den stint stirrande draken". Säger den månne mer om ägaren eller om loppisutbudet i Vasa? Nu har prylen flyttat till Helsingfors för att samla pengar i sig.

Den passar perfekt i cityhemmet, till exempel bredvid den här. 

Och så Högforsen. Den jag hört så mycket om.

När paret gifte sig i våras berättade svärmodern i sitt tal om hur min kompis överraskade hela släkten med att baka bulla i den. 

"Högforsen som inte gjort annat än rykt in de senaste 30 åren".

Bredvid vedspisen står ett halvmodernt kök så matlagningen är inget större projekt än vad man själv gör det till. Men att tvätta sig måste väl vara ett programnummer när man håller på och bygger om bastun. Eller så har man bara inte råkat nämna att den är färdig.

Vi tackar för Replotgrisarna och ursäktar att vi inte hade någonting med oss. Fast det här stället har kanske prylar så det räcker.

Och naturligtvis klassisk tuppkonst.